Trasmattor, något att slita på!



Bild: Byggnadsvård Gävleborg

En gång i tiden ansågs mattor som en onödig lyx, något man absolut inte trampade på!
De första mattorna plockades fram till högtider i finrummet och togs bort för att sedan plockas fram till nästa högtid. Om det skulle ställas till med kalas var det bäst att spara på mattorna så att de inte blev slitna.



Bild: Textila inslag

Det var först under andra hälften av 1800-talet som golvmattor började tillverkas för de svenska allmogehemmen. Som med det mesta så var det från borgerskapet som inspirationen kom. När tillgången på tyg blev större blev användandet också vanligare. Så småningom lade man på trasmattorna efter städningen på lördagen och plockade bort dem igen på måndagen.



Bild: Källeboda lantliv

Den som hade nya trasmattorn invigde dem gärna till julen. Så småningom kom man på att de skyddade mot golvdrag och därför lade man dem så tätt som möjligt. Den som hade möjlighet kunde lägga en gammal matta över en ny där man gick mycket, detta för att spara den nya. För att göra det lättare att sopa av mattorna var det praktiskt att lägga dem lite omlott så att det gick att sopa över dem. När det förväntades gäster lyfte man bort den översta smutigaste.



Bild: Hamrånge slöjdare



Mattornas mönster var ungefär lika över hela landet. Somliga slog in färgerna lite blandat medan andra skapade randningar beroende på trastillgång. det kunde t.o.m. bli en tävlan mellan kvinnorna om vem som vävde vackrast randningar på sina mattor. Materialet var ofta utslitna arbetskläder av diverse material som man färgade för att få randningarna. Det var praktiskt att färga in en större mängd trasor i en mörk färg så till mattans bottenfärg. Då syntes inte smutsen så tydligt när man använde mattan. Till finrummet kunde man ha lite ljusare färger då man inte använde detta rum lika mycket och mattan därmed "sparades".
Från början var varpen hemspunnen av lin eller blånor men när det blev möjligt att köpa bomullsvarp köpte man gärna det. Det som hade mycket trasor kunde sätta upp en varp på 30-35 meter.

Bild: Ebbas
http://blogg.svt.se/ebba/2012/04/16114/
 

Att klippa trasor kräver förutom en bra sax också tid därför var det vanligt att flera i familjen deltog för att få ihop tillräckligt med trasor. I vissa trakter bjöds grannkvinnorna till "slarvkalas". Då klippte de trasor till den som bjudit medan de istället fick traktering.

Bild: Forever A-troll



 Textilier var så värdefulla att de  upptogs med noggrannhet i bouppteckningar. Något att tänka på när vi köper gammalt fint hantverk på loppis!