Handväskan som tidskapsel!

Cartierväska från 1930. Bild: Polyvore

Innehållet i en gammal handväska är en tillförlitlig tidskapel. När en samlare av coutureföremål öppnade en Cartierväska från 1930-talet, som en gång tillhört en kvinnlig revyartist, fann han en flaska parfym, en liten anteckningsbok med sönderfallande blad och ett par, helt rena, steppunderbyxor i rosa satin. Det är klyftan mellan den respektabla utsidan och den djupt privata insidan som ger en handväskan dess erotiska och gränsöverskridande laddning.

England 1500-tal

Handväskan uppträder som tillbehör till kvinnodräkten först efter 1900. På medeltiden och renässansen användes bältespungar medan kvinnorna under rokoko och empire hade små pompadourer och redikyler.

Pompadour är en liten handväska av siden uppkallad efter Ludvig XV:S mätress medan redikyl är en arbetspåse, jaktväska  eller stickpåse uppkallad efter det franska ordet redicule som betyder löjlig.

Väska från 1930-talet av Roger Model

 

Många böcker har skrivit där handväskan har förlöjligats på ägarinnans/kvinnans bekostnad. Psykologer har alltid betraktat handväskan med misstänksamhet, där ingen man sätter sina händer, därav namnet vagina dentata.

(Vagina dentata är latin och översätts ordagrant till betandad vagina. Det förekommer myter om kvinnor med betandade underliv i flera kulturer, och dessa återges ofta med syftet att varna folk från att ha sex med främlingar. (Från Wikipedia)

Bild: Huffingtonpost

Trots denna nedsättande syn på handväska är det inte många västerländska kvinnor som har lagt den åt sidan. Margareth Thatcher, f.d. brittisk premiärminister, gick aldrig någonstans utan sin rejäla handväska som hon kallade "min trogna följeslagare".

Skytisk pung 400-tal

Det är lätt att gissa att den första "handväskan" bestod av en handfull skinnstycken som knutits runt en käpp och blivit till en tillfällig behållare för mat och småredskap. Från detta enkla ursprung har väskan utvecklats och fått färg och form. Under medeltiden kan man säga att väskan var en androgyn acessoar och det som skiljde mellan mans- och kvinnoväska var små detaljer.

Bild; Detalj ur boken Scandinavian folklore, Laila Durán

Stora klumpiga axelremsväskor eller påsar som bars över kroppen vittnade om hårt kroppsarbete och var bara för bönder. Kanske är det därför som revolutionärers väskor alltid varit stora och omfångsrika.

Under 1500-talet när kjolarnas omfång växte, bar kvinnorna sina värdesaker i kjolvecken eller i en muff. Under 1600-talet blev det populärt att ha sina saker av värde i päronformade fickor som man knöt fast på höfterna under krinolin och underkjolar. Detta mode spreds så småningom till allmogen i olika länder.

Männen hade inte längre behov av någon hängande börs eller väska eftersom de hade fastsydda fickor i kläderna. Här börjar skillnaden mellan man och kvinna vad gäller väska elle ej.

Redikyl från Frankrike 1790-tal

När empiren gjorde sitt inträde i slutet av 1700-talet föddes det som blev dagens handväska. Den första handväskan av skinn kom i början av 1800-talet då behovet av att använde en rejäl hantagsförsedd kappsäck behövdes för resor, den såg ut som en resväska i miniatyr.

När Grace Kelly, 1956, bar Hermèsväska "Haut à Courroies" uppstod en kult som lever än i våra dagar.
Bild: Omslag till tideningen Life

Det finns de som anser att kvinnas handväska visar en bild av hennes självständighet. På 1300-talet visade kvinnor av rang stolt sina världsliga tillhörigheter i en kedja på höften. På 2000-talet kan de som har möjlighet visa sin rang genom att bära en väska av ett visst exklusivt märke.

Calvin Klein 2001

Dagens handväskor kan se ut hur som helst, nästan.

Calvin Klein fullbordade sjuttiotalets duffelbag, med sin rena enkelhet är den nästan könsneutral.

Den som inte vill köpa en ny exklusiv väska kan göra fynd bland alla second handväskor eller

varför inte göra en själv.

Sedan är det bara att fylla väskan med personliga saker och skapa sin egen tidskapsel.

Bild: Florin pysslar

Sagt: "Intellektuella ting är mycket mer spännande än sex."

-Vivienne Westwood