Kroppskonst!

Bild: kliker.rs.

Sjömannen Karl-Alfred äter mycket spenat och visar gärna sina tatueringar........

Bild: Peter Segemark boken Tatuering, Nordiska museet.

...men det finns lite mer historia.

Människan har genom årtusenden alltid velat smycka sig och ett av de äldsta uttyckssätten är tatuering. Akeologer har funnit verktyg för tatuering, mer än 40 000 år gamla. I Egypten har man gjort fynd av tatuerade mumier som levde för 4000 år sedan.

Stenåldersmannen Ötzi, som man fann i de österrikiska bergen, har varit död i över 5000 år, visade sig vara en välbyggd och muskulös man med ett sextiotal olika tatueringar på sin kropp.

Bild: Etnografiska museet Carlotta

I den västerländska kulturen är det vanligast att tatuera sig genom att färgpigments placeras i ett dekorativt, ofta förställande mönster under hudens yttersta lager.

Andra tekniker vid tatuering är en typ av ärrbildning. Man tror att denna typ av tatuering från början kom av att någon av misstag fått aska eller annat skräp i något sår och då upptäcktes att det blev ett ärr.

Numera görs denna typ av tatuering genom att huden lyfts och skärs för att åstadkomma upphöjda mönster.

Mönstren är vanligtvis geometriska eftersom det är inte lätt att skapa ärr som ska bli föreställande bilder, då det inte är självklart hur ärret ska läka. Denna typ av tatuering är vanligast i kulturer där människorna ha en mörkare hudfärg.

Hos luofolket görs tatueringen för att kvinnan ska bli mer sexuellt tilldragande och ses därför som ett sätt att öka hennes fertilitet.

                    

Innuit från 1954



Eskimåerna har en speciell teknik när de tatuerar. De syr in sina tatueringar i huden med hjälp av en liten bennål och en tråd doppad i sot som de drar under huden. Kvar blir ett streck av sot. Genom att sy flera stygn får de längre linjer som blir till önskade mönster.

Upptäcktsresande James Cook var förutom vetenskapsman den som införde tatueringskonsten till Europa år 1774.  Han hade sett tatuerade människor under sina resor i Söderhavet och Australien, Nya Zeeland och förde med sig Omani, en tatuerad urinvånare från Söderhavet, för att visa upp honom för beskådande.

Tatueringskonsten är mest utvecklad och utbredd i Sydöstasien, Polynesien och Japan.

I Japan investerar man gärna store belopp i vackra tatueringar där konsten, irezumi, har en stark tradition då den nakna kroppen inte upplevs som erotiskt eller estetiskt tilltalande.

I vissa kulturer har det varit mer vanligt att kvinnor tatuerar sig eller blir tatuerade. Maoriska kvinnor har gärna en tatuering på hakan som ibland förknippas med symbolen för skägg.

De nubiska unga flickorna i Sudan blir tatuerade med långa linjer som "ärr" när de fått sin första

menstruation.

Bild: Tattoo.net

Ordet tatuering kommer från polynesiska.Det var tekniken som kallades tattoe som senare blev tatuering eller tattoo.

Tekniken innebar att man tog djurben och spetsade dem till vassa  nålar och doppade dem i bläck för att sedan med hjälp av ett litet hammarliknande verktyg "slå" in i huden.

Slår man upp ordet tatuerin i Nationalencyklopedin kan man läsa:

tatuering, permanent infärgning av huden, övervägande i dekorativt syfte.