Matta Kardborre, Kasthall
Flera är de textilformgivare som börjat sin bana inom Hemslöjden. En av dem var Ingrid Dessau (1923–2000).
Efter avslutade studier på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack gjorde hon sin praktik hos en av den svenska textilkonstens portalfigurer, Barbro Nilsson, då konstnärlig ledare på Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad för att sedan gå vidare till Hemslöjden.
Hon anställdes för att dokumentera Kristianstad läns textilskatter men formgav också mönster till mattor, tyger, knyppling, broderier och produkter i hårdslöjd som trä och metall.
Skiss till matta Zinnia 1963
I Ingrid Dessaus färgskala fanns några favoriter. En av dem var en kall röd färg hon kallade hallon- eller smultronröd. Andra favoritfärger var grå och varm kamelhårsbeige.
Något som skulle komma att påverka hennes ormgivning var det resestipendium som 1948 gjorde att hon och maken for hon till USA, Mexiko och Kanada. 1953 fick hon sitt genombrott med en utställning på Galerie Moderne i Stockholm tillsammans med keramikern Signe Persson-Melin.
Matta Angel Eyes, Kinnasand
1954 anställdes hon som designer på Kasthall där hon formgav mattor som blev storsäljare och gav både henne och företaget ett världsrykte. 1955 fick hon ta emot det prestigefulla Lunningpriset.
Samarbetet med Kasthall avtog under 1970-talet och hon valde att samarbeta med Kinnasand fram till 1984.
Unde 1980-talet arbetade hon som frilans och anlitades av Hitex. Under denna period av hennes skapande åtog hon sig en rad stora offentliga uppdrag där det nya riksdagshuset blev det största.
1991 var hon en av tre som blev anlitad för att formge dukningen till Nobelprisets 90-årsjublileum. Hon komponerade duk och servetter i linne.
Enligt Ingrid Dessau själv var detta uppdrag ett av de viktigaste i hennes karriär.
Nobelduken, Klässbols linneväveri
I början av sin karriär var hennes alster mer färgstarka men med tiden blev tonerna mer dämpade i djupa, mustiga kulörer.
Hon kombinerade geometriska figurer vilket ger textilierna en självklar enkelhet och stramhet som passar i en modern miljö.
Inspirationen hämtade hon från såväl natur som storstad. Under studieresan på den Amerikanska kontinenten blev hon inspirerad av skyskrapor och den amerikanska jazzkulturen men hon inspirerades också av indiankulturernas färger och formspråk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar