Korsettens historia!

"Ju mer man späker sin kropp,

desto uppstudsigare blir den."
Drottning Kristina (1626-1629)

Korsetten har sin egen historia. Man spåra den första idén till korsett omkring 1500 f.vt.  i livstycket på den så kallade Ormgudinnan, en lerfigur från Knossos-palatset på Kreta. Livstycket exponerar brösten och är hårt åtdraget om livet ungefär som en korsett.

Porträtt av drottning Marie Antoinette

Under antiken användes klädesplagg med funktionen av korsett men den egentliga korsettens upphov kom till under 1200-talet. Tidigare hade "korsetten" varit ett åtsittande foder men nu blev den ett självständigt plagg. Kvinnorna använde korsetten för att få en smal midja. Ibland satt den så hårt att det var svårt att andas. Hårdare korsetten drogs åt desto större såg kjolen ut att vara.

Under medeltiden och framåt förändrades korsettens snitt efter modets växlingar. Under 1800-talets gjordes flera tekniska framsteg. Ex. de elastiska gummibaserade fibrerna och upptäckten av konstfibrer vilket innebar att korsetten kunde göras smidig och mer följsam.
Modellerna utvecklades och knäppning med hjälp av hyskor och hakar gjorde plaggen lättare att ta av och på. Tidigare hade man haft snörning på ryggen. Detta innebar att detnågon behövde hjälpa till att ta av och på korsetten. Knäppningen med hyskor och hakar placerades framtill och därmed var plagget lättare att att ta av och på. Detta innebar att de som tidigare inta haft en jungfru till hjälp nu kunde skaffa sig en korsett och klara av påklädningen själva.

Annons från en tidning 1912

Utvecklingen gick framåt och löstagbara snörskenor gjorde att korsetterna kunde tvättas. Skenorna kunde vara av olika material som valbens- och stålskenor med stålskodda söljor och dubbla snören. de gick dessutom att ta ur korsetten mär den tvättades.
Nu gick utvecklingen fort. maskinsydda korsetter pressade ner priserna och snart var korsetten var kvinnas egendom.

Kvinna i korsett

Henri de Toulouse-Lautrec

De allra finaste korsetterna gjordes av taft, siden eller bomull och mönsterstickades med krämfärgad silketråd och broderier. Kanterna var ofta klädda med spets. Stålskenor och valben stöttade på höjden, insnitt med resår gav flexibilitet vid bröst och höfter. Korsetter för gravida eller ammande kvinnor var utan skenor och hade avknäppbara bröstlappar.

Den period mellan 1890 och 1913 som populärt kallades La Belle Époque favoriserade en timglasformad nog så kvinnlig silhuett. Korsetten höll fortfarande kontroll över kroppens former, med markerat smal midja, fyllig byst och rundade höfter.

Vid 1900-talets början  var korsettens form i allt väsentligt som kroppens. Bröstkorgen var fri och sträckte sig ett stycke ned över höfterna.  Korsetten  fick sin form av  insydda fjädrar av aluminium eller valfiskben.
Många kvinnor snörade sin korsett för hårt och inom vissa grupper i samhället började man använda ett s.k. reformliv istället. Det saknade fjädrar och avsåg att värma även bröst- och övre ryggpartiet.

Korsetten försvann aldrig ur modebilden utan anpassades efter det mode som gällde för säsongen.

New Look, 1947

Efter att korsetten fallit i popularitet så visade modehuset Christian Dior The New Look. Där tog kvinnan tillbaka i korsetten. Återigen var midjan åtsnörd och bysten upplyft av korsetten, kjolarna var vida och vadlånga och fördes ut av flera lager underkjolar och krinolin. Upprörda röster talade om "ett bälte som stryper midjan", för det var ett elastiskt midjebälte som Diors mannekänger bar. Korsetteringen sydde man in i dräktjackor och aftonklänningar, med stödjande fjädrar. Den nya silhuetten gjorde ändå succé.

Korsett kommer av det franska ordet corset,  och kan härledas till diminutiv av fornfranska cors, latin corpus ’kropp'  det är ett plagg av elastiskt tyg , med eller utan snörning
med andra ord är korsett ett snörliv, hårt åtsittande underplagg, avsett att forma figuren. Korsetten infördes på 1500-talet i syfte att ge stöd åt tunga, sköra tyger. Senare kom den att bli även en social markering. Den hårda snörningen medförde dock hälsovådliga deformationer av kroppen.