Sonia Delaunay, en kvinna långt före sin tid!

 

Bal Bullier, 1913, Sonia Delaunay, Olja på duk, 97 x 113 cm

Konsthallen Bielefeld,  Tyskland

Sonia Terk blev nästan hundra år gammal eller var det kanske ung.

Hon föddes en novemberdag 1885 i en fattig bondby i Ukraina, i det dåvarande ryska imperiet och  adopterades som 5-åring av sin morbror i det förrevolutionära Sankt Petersburg.

Sonia Delaunay, Rythme, 1938, Olja på duk,  182 x 149 cm,

Centre Pompidou, Paris, Frankrike

Hans förmögenhet och hennes konstnärliga anlag förde henne till Paris, dit hon kom som 20-åring för att studera konst efter att först ha studerat två år i Tyskland. Hon inspirerades av fauvisternas djärva färgskala och skapade orfistiska konstverk med betoning på cirkelformer och optisk inverkan med färger.

Tidens avantgadistiska konstnärer träffades i deras generösa hem som blir en självklar och okonventionell mötesplats.

Robe simultanée, 1913

Patchwork de tissus

Privatsammlung

Sonia Delaunay designade tyger till kläder, hon designade mattor och handväskor och ansåg att kvinnans kläder skulle vara i samspel med kvinnokroppens rörelsemönster. De textila materialen skulle rama in ett liv i livsglädje och generositet där den gudomliga geometrins renodling aldrig blir abstrakt kylig. Hon skapade dräkter till två filmer, dräkter som var helt annorlunda i jämförelse med tidens mode.

Hon designar en Citroën B12 som ska passa med  kläderna.

I Paris var det svart som var modernt, detta ville Sonia Delaunay ändra på. 1920-talet blev jazzens och dårskapens tid då fantasin och modet satte sin prägel på det mesta. 

Sonia Delaunay, Orfizme. 1914. Gouache på papper 32x24 cm. Privat

I början av första världskriget, 1915 eller 1916, blev hon anklagad för spioneri och sattes i husarrest i sex veckor. Det var lätt att bli anklagad för spioneri när det var krig och hennes täckmantel för detta ansågs vara att hon målade vid havet.

Hennes motiv liknade inte havet utan mer färgskivor av regnbågar och solar så militären trodde att hon gjorde signalskivor för u-båtar.

Sonia Delaunays konst har vistas på åtskilliga utställningar under och efter hennes död.

1994 var hon den första kvinna i livet som hade en retrospektiv utställning på Louvren. Hon har fått franska hederslegionens medalj. UNESCO har uppmärksammat henne och hennes konst med en affisch.

1978 kom henns självbiografi ”Nous irons jusqu’au soleil” (Vi ska fara ända till solen) ut.

Hon avled 1979 i Paris.

Sonia Delaunay Jeune fille endormie, 1907

Judith Leyster, försvunnen och återfunnen!

Självporträtt Judith Leyster, ca 1635

National Gallery of Art, Washington, USA

Judith Leyster var en framgångsrik kvinna och var en av de två kvinnliga medlemmarna i Haarlems skrå för konstnärer. Hon var nederländsk genre- och porträttmålare och hade sin atelje och sina elever i Haarlem.

Hennes självständighet anses till stor del bero på att fadern, som var skräddare, gick i konkurs när Judith var femton år. Det fanns många barn i familjen och Judith var nummer åtta. Till familjens försörjning behövdes alla krafter och Judith gjorde sin insats genom att måla.

Man vet inte så mycket om hennes första åren efter faderns konkurs men man vet att hon var omnämd i en bok om Haarlems kultur redan som artonåring.

Carousing Couple, Judith Leyster, 1630

 Louvren, Paris, Frankrike

Judith Leyster målade gärna människor som underhöll sig själva eller andra. Det var motiv som var populära bland borgarna vid denna tid och den samhällsklass som hade möjloghet att köpa hennes målningar.

Flöjtspelande gosse, Judith Leyster c. 1635

Nationalmuseum, Stockholm

Under årens lopp föll Judith Leysters konstnärsskap fullständig i glömska. Hennes målningar påminde i motivval och penselföring om Frans Hals och  tillskrevs i regel honom.

Ett av hennes främsta arbeten anses vara  målningen Flöjtspelande gosse som finns på Nationalmuseum i Stockholm.

Det har tidigare varit tillskrivet Frans Hals och senare Jan de Bray.



Frieriet,  Judith Leyster, 1631

Mauritshuis, Haag, Nederländerna

I målningen Frieriet skildrar Leyster hur en kvinna struntar i sin "friare" och hans ovälkomna uppvaktning och avvisar hans, med mynt fyllda, framsträckta hand.

Serenade Judith Leyster, 1629

Rijksmuseum, Amsterdam, Nederländerna

Henns målnngar såldes som arbeten av den store mästaren ända till en konsthistoriker i slutet av 1800-talet lyckades dechiffrera hennes tidigare olösta monogram. Hon signerade sina målningar med ett J och ett L med en stjärna, Leyster betyder "ledstjärna".

Hon anses vara influerad av konstnären Frans Hals och brodern, konstnären Dirck.

 

Jolly Toper, Judith Leyster, 1629

Frans Halsmuseum, Haarlem, Nederländerna

 

Mest produktiv var Judith Leyster under några år innan hon gifte sig år 1636.  Därefter tog hon mest hand om hushållet och barnen (minst fem), när hon inte assisterade sin man Jan Miense Molenaer som var konstnär.

Judith Leyster föddes 1609 i Haarlem och dog 1660 i Heemstede, Nederländerna.

Wanja Djanaieff, en färgstark formgivare!

Om det är någon formgivare i Sverige som ska få epitetet "färgglad" så är det Wanja. Hon har med sin färgsprakande palett satt både sig själv och Sverige på kartan när det handlar om god textil formgivning och har genom sitt nytänkande varit en av förgrundsgestalterna inom sitt område.

Svan, tygtryck, 1967

Som nittonåring och utbildad på Konstfack började hon sin bana på Almedahls, där hon bland mycket annat skapade det naivistiska mönstret "Svan".

Tyg "I bersån", 1972

Himmel och Helveteduken

Klässbols Linneväveri, 2004

”En väktare”, fårskinn

Med fötterna i den traditionella myllan har hon inspirerats och utvecklat många olika material och tekniker. Hon målar direkt på skinnet där det vegetabilgarvade skinnet tillsammas färgen ger detta resultat.

Som scenograf har Wanja Djanaieff haft ett flertal uppdrag. Nyligen iscensatte hon minnesutställningen av

 Karin Larssons födelse som är 150 år sedan.

Textiltryck Hommage till Karin Larsson

2009

Till utställningen skapade hon en duk som hyllning till Karin som trycks hos  Frösöhandtryck.

 Utställningen visas i konsthallen Kvarnen intill Lilla Hyttnäs i Sundborn.

Bord i Wanja Djanaieffs design för ett svenskt företag.

Ett annat material som hon arbetat med som formgivare är betong.

Dammsugare "Victoria"



Inför det kungliga bröllopet fick Wanja i uppgift att färgsätta några produkter åt ett annat svenskt företag.

Ofta får hon beställningsjobb. Något speciellt att formge. Ett företag ville att hon skulle formge en produkt, passande till jul, som de kunde tillverka i sitt svenska företag.

Något juligt blev det inte men en istället en flagga för högtidliga tillfällen.

Flagga formgiven för Svensk Slöjd

Förutom alla konstnärliga uppdrag, har Wanja har erhållit ett flertal stipendier och priser.

Hon har haft läraruppdrag på Konstfacksskolan och även arbetat som  professor vid institutionen för textil formgivning där.

Tillsammans med sin son, Niklas Djanaieff, har hon skapat filmen "Näsduken, En Textil Historia".

Hon hör till den lilla skara som har en inkomstgaranti från den svenska staten.

Harmonika" Hellinne, Klässbols Linneväveri

Mönstret "Harmonika"  leder fram till Formexmässans Formidable Grand Prix, 2004.

Se rött!

Rött är den färg hjärnan registrerar snabbast av alla färger - det tar bara 0,02 sekunder

Röd, en färg som har sin egen symbolik i olika kulturer och samhällsklasser.

Demokitos från Efesos skildar på 500-talet f. Kr. hur klädprakten var i de olika joniska städerna. En av de vanliga färgerna var den röda.

Olika röda färger fick man från kermessköldlusen och  krappväxten, där krappen var den vanligaste. Med krappen kunde man få fram många olika nyanser, allt ifrån orange till mustiga brunröda toner. Material som var tacksamma att färga var ull och silke som tog upp åtskilligt av pigmentet och därmed fick en klar färg.

De gamla grekerna ansåg att den röda färgen var agressiv och därför fick det krigande manskapet gärna ha röd färg på sina tunikor. Dessutom var det krigsgudens färg.

Liberty Leading the People (28th July 1830) 1830

Olja på duk, 260 x 325 cm Eugène Delacroix, Louvren, Paris

I politiska sammanhang har rött varit och är en kampfärg och även kommunismens och socialismens färg. 

De romerska kejsarna visade sin makt genom att ha kläder färgade i purpur, en färg som symboliserade levrat blod. Detta fick kejsaren att göra sig själv till symbol för det mäktiga romerska imperiet, som en vandrande triumfbåge.

Burgunds flagga

Vid hovet i Burgund kunde man utläsa en kvinnas rang utifrån färgen på hennes kläder. De förnämsta damerna klädde sig i klara rena färger, som scharlakansrött och purpurrött. Den röda färgen fanns också i flaggan.

Japan har valt att ha den röda cirkeln i mitten av sin flagga och låta den symbolisera solen.

Rött är en festfärg.

En gång om året är det Oscarsgala. Då går kändisarna i på "den röda mattan".  Symboliken är tydlig, det är speciellt inbjudna  filmstjärnor som får gå på mattan medan värlspressen står redo vid sidan om för att knäppa bilder på stjärnorna.

Skåderspelerskan Amy Adams vid Oscasgalan

Som färg på klädesplagg anses rött vara mycket sensuellt och sexigt.

Inom teatern har man använt den röda färgen för att symbilosera jägarens roll. Han, för det var oftast en han, bar en röd schal rullad över vänstra armen.

Numera har jägaren en röd/orange detalj på hatten för att synas tydligt i skogen.

Vallmoblom, 1873 Claude Monet,  Musée d'Orsay, Paris.

Röda blommor mot en grön bakgrund. Båda är grundfärger och dessutom komplementfärger. Det gör att de förstärker varandra och blir ännu klarare och tydligare.

Den röda färgen förknippas ofta med fara eller varning. En röd punkt på vattenkanen tolkar de flesta som varmt vatten.
 
 

 Rött används i trafiksignaler. Rött ljus innebär "stanna".

I uppslagsboken srår det att ordet röd kommer från det fornnordiska rauðr.
Detta har har sin rot i det urindoeuropeiska ordet *reudʰ-ó- med motsvarigheter i latin ruber, grekiska ἐρυθρός (eruthros) sanskrit रुधिर (rudhira).
 Det ryska ordet rdet',  betyder rodna. I svenskan kan man säga "röd som en pion" och menar därmed att rodna.

Röd, röd är kärleken!

Mästarnas mästare!

Uppståndelsen  (1420 - 1492), 225x200 cm , fresk, Piero della Francesca

Museo Civico, Sansepolcro

Många är de konstverk som fått epitetet "världen bästa". Den målning som anses leva bäst upp till denna titel är Uppståndelsen målad kring år 1460 av  Piero della Francesca.

Han föddes cirka 1415 Borgo Sansepolcro i Toscana och var en italiensk målare och matematiker. Han tog intryck av flera av de konstnärer vars verk han såg under sina resor.
Fram till sin död år 1492  levde och verkade han i Borgo Sansepolcro.

Piero della Francesca var en av ungrenässansens mest tongivande konstnärer och en pionjär inom den perspektiviska bildkonstruktionen. Denna kunskap har han använt i sin målning Uppståndelsen som han målade på beställning till stadshuset i hemstaden. Målnigen visar Jesus när han står med den vit-röda flaggan i handen och ser ut över det tänkta landskapet och har just uppstått  ifrån det döda. Vakterna har somnat och vet inte att Jesus uppstått.

Vid en närmare betraktelse av målningen ser man att mannen med röda kläder är utan ben. Det är ett rent stilistikt drag som konstnären gjort för att få en bra balans i bilden.

Piero della Francesca, Kristi uppståndelse (detalj) väggmålning i fresk och tempera,

Pieros kompositioner utmärks av ett matematiskt exakt uträknat rumsdjup. I kompositionen av Uppståndelsen ser man hur figurerna är uppbyggda inom den geometriska formen, triangeln.
Här visar han sin förmåga att använda ålderdomliga ikonografiska element som tillhör denna typ av bilder men placerar dem i ett helt annan stilistiskt element.

Många är de betraktare som trott att bilden är tredimensionell och att de sovande männen framför Jesus är skulpterade. Han skrev även en bok i ämnet, De Prospectiva Pigendi.
I Piero della Francescas tidiga verk ser man Masaccios inflytande men i de senare målningarna är han mer självständig i sin stil.



Andra målningar av mästaren.

Kristi dop 1442, Piero della Francesca

Tempera på duk, 167 x 116 cm, National Gallery, London

Federico da Montefeltro och hans hustru Battista Sforza 1465-66

Piero della Francesca

Olja på duk 47 x 33 cm/porträtt,   Uffizierna Florens, Italien

  Drottningen av Saba i tillbedjan, 1466, Fresk, 336 x 747 cm

Mötet med kung Salomo och drottningen av Saba, 1466  Fresk 336 x 747 cm,

 Piero della Francesca,  San Francesco, Arezzo

10-gruppen, alltid bäst!

10-gruppens färgstarka tyger har alltid legat rätt i tiden. De är mer popuära än någonsin och med en egen sida på facebook.
Juast nu firar de sitt 40-årsjubileum med en stor utställning på Dunkers kulturhus i Helsingborg.  MÖNSTERKRAFT! är som utställningens namn. Både mönster och kraft är vad dessa designers haft och fortfarande har.
Deras välkända mönster har blivit en del av den moderna svenska designhistorien.
I MÖNSTERKRAFT! har de samlat textila mönster, skisser och formgivna produkter ur 10-gruppens färgstarka produktion. Utställningen är en rik inspirationskälla för alla som är intresserade av färg och form.

Många är de mönster som formgivits av 10-gruppen, ca 700 och är det inte tyger så är det tapeter.

I boken 10-gruppen mönstertryck kan man läsa om hur allt började.

Det var Inez Svensson som i egenskap av konstnärlig ledare för Borås Wäfveri, köper hon in tygmönster av de blivande 10-grupparna Gunila Axén och Birgitta Hahn, och tar sig an Tom Hedqvist som praktikant.
1970 grundar hon 10-gruppen med nio yngre men likasinnade formgivare och textilkonstnärer. De är alla frustrerade över att deras bästa mönsteridéer ratas av dåtidens textilföretag, med fega företagsledare och gråtrista, småmönstrade ideal. Målet var att själva styra processen hela vägen och solidariskt jobba tillsammans med försäljningen.

"Jamaica"  Birgitta Hahn

Flera av deras mönster är lätta att känna igen. De har den utpräglade grafiska effekten och den lysande, kontrastrika färgskalan.

 ”Jamaica” är en bästsäljare som klätt många tusen Ikeasoffor. Hennes böljande blad i livliga färger har nu  kommit i en svart-vit variant.

           

Här är samma mönster uppsydd som brandfilt 120 x 120 cm med fodral i design av 10-gruppen.  En produkt som säljs genom ett försäkringsbolag.

                  

En annan produkt som förknippas med 10-gruppen är necessärerna. De ä uppsydda i ett flertal mönster och materialet ä vaxat tyg. Praktiskt och hållbart.

10-gruppens utställning på Formex 2010.

10-gruppens historia blir också en berättelse om tiden, med oljekris, tekoindustrins kollaps och yuppieeran, då intresset för dem svackar i Sverige samtidigt som den franska exportmarknaden växer sig stark. Numera produceras gruppens tyger i Finland, på samma ställe som Marimekkos.

Sofonisba Anguissola, ett renässansens underbarn och kvinna.

Självporträtt 1554

Det är inte många kvinnor som har fått ett namn i konsthistorien men en av de första som blivit internationellt känd för sitt måleri är Sofonisba Anguissola.
Hon blev speciell redan från första andetaget eftersom hennes föräldrar gav henne ett namn från den grekiska antiken, Sofonisba. Hon och syskonen uppfortrades enligt renässansens humanistiska ideal.

Konstnärens systrar och deras guvenant spelar schack 1555

Nationalmuseum, Poznan, Polen

Flera av syskonen blev undervisade i måleri. Sofonisba studerade hos målarna Bernardino Campi och Bernardino Gatti i Cremona tills hon flyttade.

Hennes far hade brevkontakt med Michelangelo som uppmuntrade henne och till och med sände några teckningar. Hennes arbete blev att kopiera dem och sedan skicka tillbaka dem till Michelangelo för kritik.

Catalina Micaela dotter tillKung Felipe II av Spanien

1577-1578 Glasgows konstmuseum.

Sofonisba var en produktiv konstnär med bland annat ett trettiotal signerade porträtt från sin tid i Cremona. Totalt kan man tillskriva henne ett femtiotal målningar. Hon är i sina porträtt med dämpad färgskala influerad av Correggio.
Under 1550-talet reste hon till Madrid och utsågs till hovmålare hos Filip II.

Portrait of Philip II 1573
Pradomuseet, Madrid, Spanien

Porträtt av fadern Amilcare, syster Minerva

och bror Asdrubale 1558

Nivaa, Nivaagaards Malerisamling, Danmark 

Sent i livet fick hon besök av en ung konstnär vid namn Anthony van Dyck. Man har funnit en teckning av hennes teckningar i hans skissbok där hon har gett honom råd angående måleri.
Förutom att hon var en innovativ konstnär inspirerade hon många kvinnor till att bli konstnärer. Hon arbetade också för att de manliga målarna skulle ta emot kvinnor som elever.

Självporträtt 1610

Sofonisba föddes 1532 i Italien, Cremona. Hon blev över nittio år och dog 1625 i Palermo.