måndag 3 februari 2014

Bokmärken!



Bokmärken! Smaka på ordet. Vilken kvinna i mogen ålder känner inte igen dessa märken som byttes och sorterades. Ofta förvarade i fina cigarrlådor av plåt eller fint lagda i julens tomma chokladkartong. Varje slag av motiv i sin egen lilla hög. Kanske med ett färgat silkepapper emellan. Allt för att spara och skydda tills de plockades fram nästa gång.

Det var en härlig lycka att få ett alldeles nytt ark med bokmärken. Lukta på dem och kunna känna doften av tryckfärg på oslitet papper. Sedan plocka fram mammas sax och försiktigt dela de fina blanka märkena för att sedan sortera in dem i rätt fack.





Under 1700-talet var det vanligt att både vuxna och barn klippte bilder från böcker och klippark.
Ur dessa klippark utvecklades under 1800-talet, bokmärket, den färdigklippta bilden som satt ihop med andra bilder endast med några små fogar.







De tidiga bilderna var ofta fyrkantiga för att senare under andra halvan av 1800-talet.
Motiven varierade och kunde vara allt från sagoserier till bibliska motiv och änglar.
När nya trycktekniker utvecklades präglades och stansades märkena ut och fick därmed en mer profilerad form där vissa hålrum kunde förekomma. Samtidigt blev färgerna ljusare och övergick till pasteller.



 


Under 1900-talet, när den nya tekniken stod i sin linda, kom nya motiv som bilar och flygplan.
I slutet av 1920-talet minskade det stora intresset för bokmärken. Sedan har de överlevt i en tynande tillvaro till en bit in på 1960-talet.



BOKMÄRKE




P.S. I södra Halland bytte inte småtjejerna bokmärken utan stycke.

lördag 18 maj 2013

Vi hörs!

Tylösand mot Tylön. Bild: 30 mot 20

 
Hej! 
 
Här på Västkusten har vi idag haft 28.9 grader varmt!
 
Njutbart och härligt. Nästanbadväder" kallar vi det när vi doppar tårna och tänker att "nästa gång ska jag bada".
Nu gör jag en paus i bloggandet då tentor och mycket annat lånar tiden men jag hoppas att vi ses igen.
Om du har ngt önskemål om vad jag ska blogga om när jag kommer igång igen så får du gärna skriva en kommentar.  ´
 
Vi hörs!
Hälsningar Lilian Engstrand i Halmstad
 
 
 


fredag 10 maj 2013

Utveckling!

 

 
 Bild: Husmorsskolan
 

För inte så länge sedan var många hushåll självförsörjande när det gäller anskaffning av nya kläder. Man vävde och sydde allt efter möjlighet och behov. 
Längre fram blev köpetyg vanligt men fortfarande var det hemmasytt som gällde för de flesta. När något gick sönder så lagade man, satte en lapp i plagget eller stoppade strumpan med liknande garn.
 
 



Bild. Pedagog Stockholm
 
 
Åren gick och standarden steg. Kring 1960-talet myntades ett nytt uttryck: "Slit och släng".  Använd dina kläder och saker så länge de håller eller du har lust att ha dem skicka dem sedan vidare till soptunnan och skaffa dig nytt!




Bild: Tidningskungen


Nu är den tiden förbi. Vi sorterar, och lämnar vidare till UFF, Röda Korset och Amnsty. För några år sedan var det samhällets rebeller som handlade second hand. Nu hittar vi alla dit och fyndar som aldrig förr.


 

Bild: www.got2get.se

För den som vill göra lite exklusivare fynd kan det vara spännande att satsa på vintage. Detta engelska ord användes från början i vinsammanhang men numera använder man uttrycket för äldre
möbler, väskor och märkeskläder av god kvalitet. Ibland finns dessa fina fynd i second handbutikerna men minst lika vanligt är det med speciella butiker.
 
Inget är statiskt och allt utvecklas.
Att handla second hand för med sig ett flertal positiva följder. Ur miljösympunkt är det optimalt.
För ekonomin blir det plus och det personliga uttrycket blir stärkt.

Bild:Sls.Scan.se




söndag 28 april 2013

Stickning, en teknik i utvecklig!


A classic case of knitter’s overbite.


En gång i tiden stickade man för att medlemmarna i självhushållet behövde mjuka elastiska plagg. Då var det stickade ett bra komplement till den övriga garderoben. Hur länge tekniken har funnits vet man inte men man har hittat fragment av stickade textilier i gamla egyptiska gravar. Sedan dess har mycket hänt. Tekniken har utvecklats och användningsområden har växlat dock har nyttostickningen alltid haft sin plats.




Egyptiska sockar 300-500 e.v.t.



Förr, kring  år 1500 till 1600, var stickningen en uppgift för det manliga skrået runt Medelhavet. Numera är det mest kvinnor som sysslar med denna sköna teknik.
Med jämna mellanrum kommer det ut nya böcker med beskrivningar eller som inspiration till egna idéer.




Knitting is good for the gizzard.
På sjukhuset kunde man sticka eller påta, för att fördriva tiden.


Krig har kommit och krig har gått. Männen har varit ute på slagfältet medan kvinnorna tagit ansvaret hemma. Inte nog med att hus, hem och barn krävde sitt. Dessutom stickade de strumpor till männen som var ute och krigade. Alla som hade minsta kunskap om stickning deltog, både barn och vuxna. De som inte kunde sticka en hel strumpa kanske kunde ta sig an resåren, så fortsatte någon annan med det svåra, hälen.
Under Pommernkriget, under andra halvan av 1700-talet, producerade allmogen mer är 20 000 par strumpor till armén.



Bingestickning. med de stora tröjorna arbetade man ofta två personer
tillsammans med samma plagg.
Bild från Stockholmsutställningen år 1909.


I det karga Halland var stickningen en viktig binäring. Både män och kvinnor tog till stickorna under det mörka halvåret. Under 1800-talet var bingestickningen en vanlig inkomstkälla för de mindre bemedlade.
Så var det en bit in på 1900-talet, inte så länge sedan.
Nu är det andra tider.




Bild: Ur boken Julkulor av Arne och Carlos.



Försvaret begär offert från olika företag innan de gör inköp. Själva köper vi de tröjor vi behöver i stora butiken inne i stan. Den som vill sticka gör det för nöjes skull, som en ny schal eller en julgranskula. Kanske nya vantar eller varför inte pigga upp dörrhandtaget med en färgglad stickning.

Mycket har hänt sedan de första maskorna blev till.
Tekniken utvecklas och förändras hela tiden efter samhällsstruktur och behov. Vi sticka för att det är roligt eller bara för att vi har lust.



Bild: Jezebel


 Annat var det förr.
Då var det vanligt att se an vandrande kvinna som fäst sitt garnnystan i kjollinningen och stickade flitigt medan hon vandrade vägen fram eller vallade korna.
 CA Ehrensvärd har uttryckt en gång att "Skånskan sir då något ut....men Halländskan ser ut som fan" apropå det här med stickning.


Kvinnan till vänster är från Skåne medan den till höger är från Halland.
Teckning av CA Ehrensvärd i brev till Sergel år 1796.



söndag 21 april 2013

Året var 1967!

Skynda, skynda!


Än är det några dagar kvar på utställningen Vi hade fel där konstnären Carl Johan De Geer visar bilder från en reportageresa han gjorde till Paris 1967.
Här är lite inspiration för dig som har vägarna förbi Waldemarsudde.


Bild: Harvey's Lake Yacht Club


Året var 1967 och modet var som det var. Kjollängden kunde varieras efter personliga önskemål. Allt från mini ,via midi till maxi. Mönstrat eller enfärgat, pastell eller färgstarkt.


Afgahnpäls

Klädvalet hade inte så mycket med klimar eller årstid att göra. En afgahnpäls var lika användbar och inne sommar som vinter.



Design Andres Courreges


 
En av de mera tongivande inom design var vid denna tid Courreges. Han var med och skapade unisexmodet. Det är precis vad det låter, unisex. Samma mode för män som för kvinnor. Det som skiljer iärtillskärningen som är anpassad efter de olika proportionerna mellan mans- och kvinnokroppen, för att plagget skulle sitta bra.


Courregesstövlar.

Han införde också en ny detalj i modet. Tunna stövlar som användes hela året, även under de varma månaderna.



Design Pierre Cardin

Flera designers var vid denna tid inspirerade av rymden och skapade ett "rymdmode". Pierre Cardin var en av dem. Färgglada overalliknande plagg för både kvinnor och män och hjälmliknande huvudbonader/hattar.

 

London 1967


Bermudashorts var ett säkert kort att ha under de korta klänningarna och kjolarna eller varför inte strunta i kjolen och bara ha bermudashorts.


Varför inte sy själv. Simplicitymönster från 1967



Läs mer här: http://www.waldemarsudde.se/Vi_hade_fel.html





tisdag 16 april 2013

Parasoll, mmmm!





Parasoll, vilket härligt ord. Minner om sommaren som varit och ger hopp om en ny.




Kvinna med parasoll.  Madame Monet och hennes son.
Målning av Claude Monet år 1875


De av oss som vill skydda sig mot solens starka strålar sitter förmodligen i badkläder under ett parasollet och har kanske bränt sina axlar.
Det har inte alltid varit så att solbränna var status. För inte allt för länge sedan var det tvärtom. Den vita skira hyn stod högt i kurs. De som arbetade på åkrarna hade redan tidigt om våren en gyllene färg på sin hud.
Trots denna värdering av den bleka skira hudfärgen var det både skönt och viktigt att ta sig ut. Då var det praktiskt att ha ett parasoll. Det skyddade mot solen.  



 



Parasollet har precis den funktion som de båda halvorna av ordet säger.
Para  kommer av det latinska ordet parare som står för avvärja, och -soll som i det latinska sole, för sol.




Parasoll med knypplad Chantillyspets. Omkr. år 1875



Den dam som under 1800-talet ville vara fulländat klädd bar gärna ett parasoll med en sydd eller knypplad Brysselspets. Ofta var de vita men svart knypplad Chantillyspets var inte heller att förakta.

När de kring 1840-1860 började användas var de inte så stora men de gjordes senare större.






För länge sedan hade välbärgade och förnäma personer i Orienten någon som gick bakom och bar ett skyddande parasoll.

Visiting dress, ca 1873
Aaaa look at the cute pocket!
Promenaddräkt med ficka för parasollet. 1873
  Bild: Old Rags




söndag 7 april 2013

Pop-konst på Louisiana!





Just nu visas en utställning på Louisiana i Humlebaek strax utanför Köpenhamn. Temat är Pop Art Design. En ytterlihet är de motiv som visar kvinnan som fetisch medan andra har helt andra syften som ex.vis i en stor plastbox  där Andy Warhols sovkuddar svävar.


Samling av små sockerförpackningar.


 
Många av verken är skapade av klassiker som Lichtenstein, Rauschenberg och Warhol för att nämna några.

Verken har tillkommit mellan åren  1955 och 1972.
Många är gjorda i ett fåtal exemplar medan andra är skapade i massproduktion och i nya material.



Förpackningar med reklamtändstickor.


Några är skapade av gamla förpackningar och visar en mängd förpackningar med reklamtändsickor har sublimerats till konst.


Eller varför inte, en extra stor fimp, ca 50 cm, som blir ett konstverk när den placeras i en ny miljö. 




Ett sätt att umgås? Stolar, nej sittplatser. Undrar om det kan det fungera att sitta och prata intimt med bästa vännen här?





 
Mycket av det popkonsten har att bjuda på handlar om att se det gamla med nya ögon. Nytänkande. Flera av den tidens stora kreatörer arbetade inom reklambranschen. Kanske kan man förstå det när man betraktar denna lilla kapsel som från början, med sin design, var avsedd till läkemedel. Nu är formen mycket större och det har blivit en cirka 50 cm hög lampa.


 
Vill du se någort spännande?

Åk till Louisisana!
Till Louisianas hemsida: