lördag 19 april 2014

Smycka sig!



Woman from the Jos Plateau.  Northern Nigeria. Vintage postcard, IRIS / Hao-Qui.
Kvinna från norra Nigeria
 
Människor har  i alla tider ansträng sig på olika sätt för att göra sig vackra. Uttryckssätten varierar från tid till tid och från en kultur till en annan.
Det som är gemensamt för alla är kollektivet och dess gemensamma symboler. Medlemmarna har lika eller liknande utsmyckningar. Ofta består denna av lösa yttre ting men det kan också vara så att kroppen är dekorerad med ett definitivt uttryck som inte går att förändra eller återställa. I vår västerländska kultur har det varit vanligt att män tatuerat sig med färgpigment i huden. Numera är denna typ av tatuering vanlig både bland män och kvinnor.
Ett annat sätt att dekorera kroppen är piercing. Ringar i öronen är inget nytt medan eller ett smycke i naveln eller tungan känns lite mer modernt.
Sminkat oss har vi gjort i tusentals år, både män och kvinnor. Från början med olika mineraler från naturen men numera tar vi en tur till stan och köper det senaste i rätt konsistens och färg, allt efter den rådande trenden.
De som inte följer trenden kanske har valt den egna kulturens traditionella dekorering.

En sak är säker. Hur vi än förändrar oss på utsidan så är vi alla lika på insidan.
 
 
Indonesia | Old woman from Dayak Kenyah tribe, East Kalimantan.
 
Indonesien, Asien. Kvinna som tidigt i liver börjat
tänja på örsnibbarna med tunga örhängen.
 

Burma



 Kvinna från Burma med halssmycken i stort antal som inte går att ta av. 
Musklerna används inte och blir därför svaga.
 
The Apatani, or Tanii, are a tribal group of about 26,000 (approximately) in Ziro valley in the Lower Subansiri district of Arunachal Pradesh India.  It was customary for women to have holes in the sides of the nose, which they closed with plugs. The nose plugs and tattoos were once intended to protect daughters and women. In the past, the tribe’s enemies, the Nisi, often abducted young Apatani girls. By mutilating their daughters, Apatani mothers hoped that the Nisi would lose interest.

Apatanifolket är en liten grupp på cirka 25 ooo personer i Arunachal Pradesh i Indien. Hos dem är det vanligt att flickorna tar hål i näsan och sätter i träpluggar. Detta för att skydda sig mot andra folk som ex. Nisifolket. Dessa ville gärna föra bort Apanatifolkets flickor och könsstympa dem. Träpluggarnas funktion och speciella tatueringar skulle skydda kvinnan mot bortförande.

 Nagaland, IndiaMost of Naga people live in India, such as Naga Land of northwest India, states of Manipur and Arunachal Pradesh. On Myanmar side of the border live much smaller population of some 100,000 Naga-s. They spread around western Sagaing Division, from Patkoi range in north to Thaungdyat in south, from Indian border in west to River Chindwin in east.Image: Rudi Roels
 Bild: Rudi Roels

 En man från Nagafolket, Indien.
Han har tatueringar och smycken genomborrade i öronen.


 
Södra Etiopien. En kvinna från Surmafolket har både halsband och armband
men dessutom en dekoration i munnen.
 
Black Teeth - Lu hill-tribe woman - Vietnam. Black teeth are a cultural and traditional sign of beauty.
 


Vietnamesisk kvinna i svarta tänder,
en traditionell symbol för skönhet.
 
Sing Sing de Mount Hagen, Papua, New Guinea
 
Man från Papua Nya Guinea.
 
Africa, Fulani girl
 Bild: Timothy Allen
 
Fulaniflicka, Afrika. Tatuering skapad genom
att göra märken i huden.

  

 
 I Kina hade åtskilliga kvinnor s.k. lilje/lotusfötter.  
För att få "rätt" form började man tidigt att linda de
små flickornas fötter. 
 
 
 Brazil | Portrait of a Kaiapo Indian with lip plug and feather headdress. Amazon rainforest, Galera Caves area. | © Jesco von Puttkamer/Hard Rain Picture Library
 
Brasilien. Amazonas regnskogar.
Kaiapoindian med en plugg i munnen och fågelfjädrar i håret.
 
 
 
 
 
 
 
 
 


2 kommentarer:

  1. Vilka spännande bilder du visar!
    Fascinerande, skrämmande, vackert, obehagligt, lustigt, snyggt. Med utgångspunkt från min kulturella utkik i lilla Sverige.

    SvaraRadera
  2. Visst är det intressant att vi anstränger oss så för att förändra vårt utseende och ibland dessutom utsätta oss för smärta. Varje kultur har sitt sätt att uttrycka sig i sitt sätt att försköna.

    SvaraRadera