Bild: Ingomamman.blogspot.se
Förklädet, detta lilla rektangulära tygstycke som som fästes med band runt midjan.
I den svenska allmogedräkten är förklädet ett måste. I vissa trakter räckte det inte med
ett förkläde, utan två tre eller flera var inte ovanligt. I Baltikum förekom förkläden utan band där sattes tygstycket istället fast i ett bälte.
Samtidigt som ett förkläde kan vara dekorativt så är det också ett praktiskt plagg. Under medeltiden bars förklädet av kvinnor som arbetade som tjänstefolk eller på annat sätt behövde skydda sina kläder.
Senare, under 1500-talet, ingick detta lilla men viktiga plagg i högreståndskvinnornas representativa dräkt och behöll sin position ända fram till början av 1800-talet.
Bengt Färgars hustru. Sent 1600-tal
Det är med förkläden som med så mycket annat. Det finns ett mode. Under 15-1600-talet var förklädet smalt i midjan. I slutet av 1600-talet när barocken klänningar var breda, blev också förklädet brett.
Borgardotter 1778. Bild: Wikimedia
Senare, under 1700-talet, minskade kjolens vidd medan förklädet behöll sin bredd och blev så brett att klänningskjolen nästan täcktes. Endast en liten strimma kjoltyg syntes bak. Ofta var förklädet sytt av ett tunt skirt tyg, så tunt så att man kunde skönja klänningstyget under.
Artonhundratalets förkläden var gärna sytt i våder som var bredare nertill och smalnade av uppåt.
Bild: Från ett påhittat paradis
Förklädet är ett praktiskt plagg som används för vissa yrkeskategorier. Ibland av hygieniska skäl inom restaurangbranschen eller av praktiska skäl för att skydda de andra kläderna, som hos skomakaren.
Barn i serbisk folkdräkt.
Flicka med förkläde.
Det vara inte bara de vuxna som bar förkläde. Ända fram till 1950-talet hade småflickorna ibland ett förkläde utanpå de andra kläderna när de var ute och lekte.
När det var modernt med färgglada stormönstrade klänningar så hängde förklädesmodet med. Under 1960-talet var det populärt med praktiska förkläden som täcte en stor del av kroppen och därmed skyddade maximalt. Antingen ärmlöst som bilden ovan eller med ärm och knappar fram men då kallades de ofta för städrock. Ibland var det svårt att skilja på vad som var ordinära kläder och vad som var en städrock.
Brud i norsk folkdräkt
folklorefashion.durantextiles.com
Många folkdräkter har ibland olika förkläden avsedda för olika tillfällen där färgen står för en viss symbolik. När jag var i Dalarna för många år sedan berättades det att när Kung Gustav IV Adolf avled så kom några äldre kvinnor till kyrkan på söndagen med gula förkläden. Den gula färgen stod för sorg.
Flickförkläde från Portugal
Bild: Wikimedia
