Sven Fristedt, en mästare!



 Tyg Tutti, Design Sven Fristedt 1967

´
Finns det någon som inte blir glad av Sven Fristedts fantastiska tyger med stora, ringlande, organiska kringelikrokar?
Sven Fristedt, en av Sveriges mest begåvade och framgångsrika textildesigner.
För att skapa dessa djärva och fantastiska mönster krävs förutom pennor, kritor och saxar men också mycket fantasi och det har Sven Fristedt.



Glada Blad Bild: Borås Tidning

Året var 1959 när¨han började på Beckmans textilutbildning efter att först ha gjort ett gästspel på Konstfack.
Som lärare hade han Göta Trägårdh. som tidigt upptäckte hans talang. Hon skickade honom på en studieresa till Italien och därefter direkt ut i arbetslivet, inget mer Beckmans det behövdes inte.

Plexus Bild: Etsy

 

 Sven Fristedt fick en praktikplats på Borås Wäfveri, senare Borås Cotton, som han var knuten till mellan 1965 och 1990. Det första mönstret som han tryckte där var  ”Plexus”  men han kom att rita åtskilliga populära mönster under dessa år.

Klänning Katja of Sweden, Tyg Sven Fristedt

Bild: Pinterest

 

Under åren 1968 till 1985 ritade han mönster till IKEA.

Han har haft ett samarbete med Katja of Sweden under 1960 talet. Numera är dessa plagg med Sven Fristedt mönster både sällsynta och eftertraktade.

Många av hans mönster/tyger såldes på export till länder som Frankrike, Amerika men framför allt Japan.



Frost i trädgården

Frost i trädgården Bild: Designarkivet

 

En del av hans mönster har kommit i nytryck som exempelvis  ”Frost i Trädgården” från 1967. När Borås Cotton, efter ett antal år, ville göra nytrycket fanns det ingen tygbit att utgå ifrån så företaget  fick köpa en meter på Tradera. I samband med detta önskade Sven att några små flugor togs bort och namnet byttes till ”My Garden”.

 

Från 1960-talet och ett trettiotal år framåt exporterades hans mönster över hela världen och bidrog starkt till att Borås Cotton hade en storhetstid.

Fler bilder:

 

Liv

Bild: Designarkivet

 

 

Pompea

Bild: Designarkivet

 

 

Cynthia

Bild: designarkivet

 

 

Lilla Fenix

Bild: Designarkivet

 

 

 

Designprov för Katja of Sweden

Bild: Designarkivet

 





Återvinning och källsortering, ett måste!

Bild: http://www.fotosidan.se/blogs/hertsius/vackra-landskap-i-all-ara-men.htm 

Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är lösta. En avfallshantering som inte skadar vår hälsa och som sparar på resurserna.

Målet är att mängden avfall inte ska öka och att materialet och energin i avfallet ska tas tillvara i så hög grad som möjligt.

Bra att veta:

Glas som slängs i naturen tar en miljon år (!) att bryta ner

Plast tar 450 år att bryta ner och då återstår ändå skadliga mikrobitar av plast

Aluminium- 200-500 år

Plastbestruket papper -5 år

Fimpar-- 1-5 år

Papper- 6 månader

Tänk på: 

En konservburk som återvinns spar energi som räcker till 7 timmars tv-tittande

En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn

Du kan koka 38 koppar kaffe på din dagstidning

En påse matavfall kan bli biogas och räcker till 2,5 kilometers bilkörning

Återvinn cykeln,  spara lika mycket koldioxid som om du kört bil mellan Karlstad och Kumla-12 mil

Metall kan återvinnas hur många gånger som helst.

Varje gång du återvinner en ölburk sparar du 95 procent av energin

Glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras

För varje ton papper som återvinns sparas cirka 14 träd.

För varje kilo plast som återvinns sparar vi en liter olja och två kilo koldioxid

Bild: http://sverigesradio.se/sida/artikel.





Under 2015 kastade  varje medborgare i Sverige 477 kilo sopor på ett  år. En ökning med elva kilo jämfört med föregående år.  Det låter mycket men är alldeles sant!

Just nu pågår en utredning som föreslår att textilavfall ska samlas in separat, liksom förpackningar och tidningar. Man vill också satsa på en ökad återanvändning av textil bl.a. genom insamling via butiker.

Bild: http://avfallsplan.sorab.se/se/Nyheter/



Det finns hopp! Svenskar är bland de som återvinner mest i Europa.

Vi kan bli bättre!

Vill du veta mer?

Gå in på http://www.sopor.nu/





Bild: http://www.återvinningstockholm.se/kallsortering/



Yayoi Kusama, dagens stjärna på konsthimlen!

Yayoi Kusama född 1929

Bild: Moderna Museet

 

Med dessa vackra tecken  草間 彌生  skriver Yayoi Kusama sitt namn när hon använder de japanska skrivtecknen. I sin ateljé omger hon sig gärna med psykedeliska färger, olika typer av upprepningar och mönster.

Hon har alltid varit intresserad av konst och började tidigt studera konst. Hon fortsatte sin utbildning i Kyoto år 1948 då hon fördjupade sig i att studera Nihongamåleri, traditionellt japanskt måleri. Denna konstart med sina bestämda regler var inte det rätta för Yayoi Kusama, som blev allt mer intresserad av europeisk och amerikansk avant-garde.

Under 1950-talet hade hon flera utställningar i Japan.

Yayoi Kusama år 1967

Bild: Svenska Dagbladet





Under andra halvan av 1950-talet lämnade hon Japan och flyttade till USA. Hon slog sig ner i New York och skapade en serie skulpturer och installationer i en abstrakt expressionistisk uttrycksform och kom därmed att tillhöra den avantgardistiska konstnärsgruppen som också bestod av bl-andra Andy Warhol, och Claes Oldenburg.

Yayio Kusama, år 1964.  Bild: Svenska Dagbladet

 

Under 1960-talet var hon med och skapade kroppsfestivaler där nakna människor kroppsmålades med färgglada prickar vilket gav stor uppmärksamhet.
Efter att ha bott ett femtontal år i USA  flyttade hon under 1970-talet tillbaka till Japan. Här fann hon konstscenen mycket konservativ. Hennes skapande avtog och hon ägnade blev konsthandlare under några år innan hon fick psykiska problem.

 

 

Yayoi Kusama vid sin retrospektiva utställning i Storbritannien, 2016

Bild: http://www.travelandleisure.com



År 1977 skrev hon in sig på ett sjukhus med psykiatrisk klinik. Där har hon tillbringat sitt fortsatta liv med att producera konstverk i olika tekniker som måleri, collage och skulptur. Här har hon  dessutom påbörjat en litterär karriär. Hon har gjort betydande arbeten inom film och modedesign.



Väska designad av  YayoiKusama i samarbete med Louis Vuitton

Bild: http://nymag.com/thecut/2012/07/exclusive-yayoi-kusama-talks-louis-vuitton.html

 
Yayoi Kusama har i sitt skapande provat på många tekniker och ismer. Exempelvis feminism, minimalism, surrealism,  popkonst och abstrakt expressionism.  Hon rör sig obekymrat mellan olika media, mellan öst och väst, mellan konst och populärkultur och mellan kulturella identiteter.
Hennes favoritmönster är prickar och fallosar.



Film: You Tube

 

 

 

 

År 2008 såldes ett av hennes verk för en svindlande summa, i dollar, ett rekord för en nu levande kvinnlig konstnär.
Yaayio Kusam har haft flera utställning runt om i världen på de stora museerna. Hon har ställt ut retrospektivt på Museum of Modern Art i New York och på  Tate Modern i London. ï år har hon haft en utställning på Moderna Museet i Stockholm.

Rock, 1962. ingår i Moderna Muséets samlingar.

Bild: http://www.arkdes.se/articles/yayoi-kusama





Hemgift!



Bild: https://www.tornio.fi/

 

 

 

Det är inte alltför många år sedan det var vanligt att unga flickor fick praktiska presenter som linneservetter eller fina glas i födelsedagspresent eller julklapp att spara i brudkistan till hemgiften.
I giftemålsbalken, 1734 års lag, fanns det en lag,som gällde ända fram till 1920, som säger att hemgift var något att räkna med i svensk lagstiftning och som syftar på gåvor från brudens föräldrar till brudparet.

Brudpar 1930-tal

Bild: http://digitaltmuseum.se/

 

 



Hemgiften kan ses som ett sätt att uppväga den manliga arvsrätten så att ett hushåll får ekonomisk hjälp från både mannens och hustruns familj. Man kan också se hemgiften i ett annat perspektiv. När en familj med en vuxen dotter ville gifta bort henne så snart som möjligt ex. vis för hennes heders skull. Då kan man se hemgiften som ett för familjen att göra en tjänst som kan belönas till den blivande svärsonen.





Linneskåp från Skokloster slott

Bild: http://www.gardochtorp.se/

 



Riksdagen beslutade 1937 att Statens skulle kunna hjälpa till med bosättningslån på ett belopp upp till ettusen kronor. Den första januari 1938 inrättade statens bosättningslåneform ett kapital på två miljoner kronor. Enligt bestämmelserna kunde trolovade eller äkta makar erhålla bosättningslån om de var svenska medborgare och inte hade för avsikt att bosätta sig i annat land. 
I samband med att bosättningslånet skapades gav riksbanken och Svenska Slöjdföreningen ut en broschyr som hjälp och vägledning till vad som skulle kunna behövas i ett nytt hushåll.

Här är listan:                                                                          

      Linne:    

 

12 st lakan

12 st örngott

2 dussin toaletthanddukar

1/2 dussin glashanddukar

1dussin porslinshanddukar

1/2 dussin kökshanddukar

6 st dammhanddukar

4 st våffelhanddukar

1 st linneduk

1 st  bomullsduk med servetter

1  dussin servetter

Bakduk, silduk, fiskduk

Grytlappar

2 st stjälpdukar

 

Bäddutrustning:

 

2 st madrasser

4 kuddar

4 filtar

2 madrasskydd

 

 

Dammhanduk

Bild: http://digitaltmuseum.se/







Kostnaden beräknades år 1938 till 600-800 kronor.
De som ställt upp listan förklarar också att de unga bruden nu som förr måste börja i tid att lägga på lager i sin brudkista.
Seden att lägga på lager är långt mycket äldre än från denna tid.
Redan i den gammal-babyloniska lagsamlingen Hammurabis lagar, 1792-1759 f.v.t, den mest kända av de forntida lagarna, kan man läsa om hemgift. Där står att om en man skiljer sig från sin hustrun skall han återlämna hemgiften och om hustrun dör så skall barnen ärva den.

Bild: Pinterest