tisdag 27 november 2012

Broderi från Paracas!



Bild: Fuera de Peru

Vid Sydamerikas västkust ligger halvön Paracas. Platsen har gett sitt namn åt den kultur som fanns där under cirka 800 år med sin början cirka 600 f.v.t. och är en av de tidigast kända komplexa samhällen i Sydamerika. Bönderna odlade ett flertal växter som bönor, majs och jordnötter. Fisket var utvecklat och man tillvaratog även andra produkter från havet.
Av fynd man hittat har det framkommit att man producerade hantverk av hög klass i olika material som keramik, sten och korgarbeten.




Bild: Världskulturmuseet i Göteborg.



 Man har funnit textilier som är cirka 34 meter långa och som har krävt ett stort antal hantverkare för att färdigställa. De var skapade att användas i religiösa syften och bars för att visa status och auktoritet.


Bild: The Art Newspaper

Det speciella med deras textiler är dess klara färger och mönster samt tekniken att tillverka dem.
Paracas-textilerna ser ut att vara stickade men är sydda med stjälkstygn eller en variant av dessa. Skillnaden mot de sedvanliga stjälkstygnen är att dessa inte är sydda på ett bottentyg utan enbart i sig själva, liknande nålbindning. Garnerna är som använts är hårt spunna och kommer från lamadjuret.
Materialet är ull, troligtvis från alpacka och växtfibrer, som bomull.


Bild: Brooklyn Museum


Världskulturmuseet i Göteborg förvaltar en samling textilier kallad Paracassamlingen som  är ca 2000 år gamla och kommer från gravar. Textilierna har varit svepta runt mumifierade människor där de avlidna var sittande, insvepta i flera lager, flera av dessa utgjordes av vävda och broderade dräkter.
Kring år 1920 fann arkeologerna gravarna som innehöll 420 kroppar. De är daterade till omkring år 300-200 f.v.t.


Bild: Discover Peru


Länk till Världskulturmuseet i Göteborg.


Bild: Världskulturmuseet i Göteborg.





måndag 19 november 2012

Trasmattor, något att slita på!



Bild: Byggnadsvård Gävleborg

En gång i tiden ansågs mattor som en onödig lyx, något man absolut inte trampade på!
De första mattorna plockades fram till högtider i finrummet och togs bort för att sedan plockas fram till nästa högtid. Om det skulle ställas till med kalas var det bäst att spara på mattorna så att de inte blev slitna.



Bild: Textila inslag

Det var först under andra hälften av 1800-talet som golvmattor började tillverkas för de svenska allmogehemmen. Som med det mesta så var det från borgerskapet som inspirationen kom. När tillgången på tyg blev större blev användandet också vanligare. Så småningom lade man på trasmattorna efter städningen på lördagen och plockade bort dem igen på måndagen.



Bild: Källeboda lantliv

Den som hade nya trasmattorn invigde dem gärna till julen. Så småningom kom man på att de skyddade mot golvdrag och därför lade man dem så tätt som möjligt. Den som hade möjlighet kunde lägga en gammal matta över en ny där man gick mycket, detta för att spara den nya. För att göra det lättare att sopa av mattorna var det praktiskt att lägga dem lite omlott så att det gick att sopa över dem. När det förväntades gäster lyfte man bort den översta smutigaste.



Bild: Hamrånge slöjdare


Mattornas mönster var ungefär lika över hela landet. Somliga slog in färgerna lite blandat medan andra skapade randningar beroende på trastillgång. det kunde t.o.m. bli en tävlan mellan kvinnorna om vem som vävde vackrast randningar på sina mattor. Materialet var ofta utslitna arbetskläder av diverse material som man färgade för att få randningarna. Det var praktiskt att färga in en större mängd trasor i en mörk färg så till mattans bottenfärg. Då syntes inte smutsen så tydligt när man använde mattan. Till finrummet kunde man ha lite ljusare färger då man inte använde detta rum lika mycket och mattan därmed "sparades".
Från början var varpen hemspunnen av lin eller blånor men när det blev möjligt att köpa bomullsvarp köpte man gärna det. Det som hade mycket trasor kunde sätta upp en varp på 30-35 meter.


Att klippa trasor kräver förutom en bra sax också tid därför var det vanligt att flera i familjen deltog för att få ihop tillräckligt med trasor. I vissa trakter bjöds grannkvinnorna till "slarvkalas". Då klippte de trasor till den som bjudit medan de istället fick traktering.


Bild: Forever A-troll

 Textilier var så värdefulla att de  upptogs med noggrannhet i bouppteckningar. Något att tänka på när vi köper gammalt fint hantverk på loppis!

söndag 11 november 2012

Blå blom, en klassiker!



 
Bild: http://www.porslinsbutiken.se


Blå Blom, denna klassiker har tillverkats ända sedan 1870-talet.
I botten på koppen finns stämpeln, Gustavsberg, platsen där koppen tillverkades. Numera är tillverkningen nerlagd. 


Bild: Auktionshuset Kolonn


Materialet är benporslinsmassa som består av en blandning av kaolin, kvarts, fältspat och benaska. Proceduren att blanda porslinsmassan är en svår konst och proportionerna av blandningen var därför hemlig.
För att tillverka en kopp krävs många moment. Det sägs att det krävs hela 52 handgrepp innan koppen är klar.


Bild: www.porslinsbutiken.se
När man hör namnet Blå Blom skapar associationen genast tanken på en blomma men vid närmare betraktelse ser man att det är en druvklase.
Den lilla blå druvklasen tillverkas i en stansningsmaskin som trycker ut blomman en efter en. Det  gäller att de är lagom fuktiga. De får varken vara för mjuka eller för hårda då blir det problem när de ska fästas på koppen.



Bild: Vingedals 1982 samt för stämpeln 1960-talet Gustavsbergs Porslinsmuseum


Under Blå Bloms produktionstid har fabriken använt sig av ett flertal stämplar. Några axplock av dessa är de som finns på bilden ovan. Fabriken använde sig både av stämplar som pressades in i porslinet före bränningen eller trycktes i färg på det brända godset.
På de äldre stämplarna ser man att Gustavsberg stvas med ett f istället för ett v. Denna ändning infördes 1918-1920.

Servis såld på auktion juni 2012. pris 3110 Skr. Bild: Bukowski


Förebilden till Blå Blom kommer från England även om många i Sverige tycker att denna kopp är något väldigt svenskt. Det är snart 150 år sedan den första koppen tillverkades och fortfarande håller designen. I vårt  samhälle där det är trendigt med det "avskalade" och enkla, ibland lite för enkla, passar denna kopp utmärkt.
Det är lätt att förknippa den med svensk sommar och kaffe i bersån, även om inte alla har någon berså.


Bild: Scanpix


måndag 5 november 2012

Ögon känsliga för färg!

Bild: theunaustralian.net


Varje dag när vi stiger ur sängen gör vi ett val genom de kläder vi bär. De flesta i vår kultur är inte så färgrika utan nöjer sig med svart, grått, blått och beige, åtminstone på ytterkläderna.
Lysande färger som gult eller orange är sällsynt och gör att bäraren av dessa plagg tydligt skiljer sig från mängden. Färgen sätter sin prägel på vår tillvaro.





På andra platser i andra världsdelar som Asien och Afrika är det tvärtom, då många klär sig i lysande färger. Synen på hur färg uppfattas i olika kulturer kan bero på klimat, historia och traditioner.



Bild: PM-fönster, Vimmerby


Vid opinionsundersökningar om färg har man sedan förra sekelskiftet funnit att i Europa har nästan hälften av alla tillfrågade blå som favoritfärg. Undersökningarna spänner över mer än hundra år och det har alltid varit blått som "vunnit".


 
Bild: Scandiwall.se

Den andra färgen i popularitet var grönt som en grupp om 15-20 % tyckte mest om. Något färre svarade rött medan endast en liten grupp under 10 % svarade svart eller vitt. Gult då? Jodå, det fanns en lite rest kvar på 2 % som gillade gult.
Det intressanta är att denna rangordning ser nästan likadant ut i hela Europa oavsett ålder eller kön. I andra länder som USA, Canada, Australien och Nya Zeeland, med liknande kultur blir det samma resultat.



Bild: Kristianstadbladet

Det som sett någon Bollywoodfilm har säker tänkt på de färgglada kläderna. Visst har de ett annat klimat och kan därför klä sig annorlunda men oavsett det så har de mycket mer rosa och orange. Även männen bär färger på sina kläder, något som för många västerländska män skulle varit en omöjlighet.




Bild: Emmediate entourage

I Japan är man extra förtjust i vitt men även rött och rosa är populärt medan kineserna sätter rött högst.
Vilken färg vi väljer på våra kläder är ett personligt val men en sak är säker. Med vårt val visar vi vår personlighet och vilken plats vi vill ta i samhället.


Bild: girlmeetslife.com