onsdag 28 september 2011

Det är grönt!

Grönalger Bild: Tsunami Koi

Den gröna färgen är vårens och ungdomens färg. Den symboliserar det friska växandet och används i olika talesätt som att komma på grön kvist eller att ha gröna fingrar. Har man dessutom pengar som gräs så är det ännu bättre. Den som minns tillbaka i sitt liv kan uttrycka detta som " i min gröna ungdom". Däremot är det intte alls lika bra att vara en gröngöling vilket är en person utan livserfarenhet.




Grönt symboliserar tillväxt, harmoni, fräschör och fertilitet och står ibland också för stabilitet och uthållighet. Det gröna är det tillåtna och det säkra. Att "få grönt ljus" kan ha många innebörder t. ex. att att ha tillstånd till något. Grönt som signalfärg i trafiken betyder att det är säkert för fri passage.




I Sverige är nödutgångarnas skyltar färgsatta i en viss grön nyans. Dessutom ska utrustning för skydd och första hjälpen vara grönmarkerad.







Centerpartiet och Miljöpartiet har valt den gröna färgen som sin partifärg. Här står det gröna som symbol för politiker med engagemang för natur och miljö.


Evangelisten Johannes
Bild från Kölnerdomen i Tyskland


I den kristna kyrka är den gröna färgen vårens, hoppets och uppståndelsens färg. På påskdagen byter prästen från en lila mässhake till en grön. Grönt är en neutral färg som användes då inget annat är föreskrivet i liturgin. Evangelisten Johannes bär ofta en grönfärgad mantel.
Grönt är också profeten Mohammeds och islams heliga färg och återfinns i flera av de muslimska ländernas flaggor. Det sägs att ingen rättrogen muslim använder denna gröna färg till mattor och kläder.


Bild: Wikipedia

En grön färg som kan ha dragning åt det bleka förknippas ibland med pengar och den amerikanska börsvärlden. Samtidigt som denna gröna färg sägs stå för ambition och snålhet men också avundsjuka.
Vem har inte hört uttycket "grön av avund".




Grön är en bra kamouflagefärg och används därför som uniformsfärg där den försvinner in i en grönskande miljö.





Bild: Harald Nyborg

Grönt är ambivalensens färg och har syboliserat ödet samtidigt som grönt betraktats som olycksbringande och förknippats med det onda. Den har rymt både hopp och lycka samtidigt som förtvivlan och otur. Det förklarar varför spelbord för biljard och kortspel sedan 1500-talet har haft denna färg.

Kandinsky skriver att " absolut grönt är den mest vilsamma färg som finns. Den rör sig inte i någon riktning och har heller inga bitoner av glädje och sorg, inte av några lidelser över huvudtaget.....





onsdag 21 september 2011

Hatten som statussymbol!

Bild: Fracklagret
Den höga hatten blev modern efter franska revolutionen och en tydlig symbol för det nya, kommande samhället. Så småningom, en bit in på artonhundratalet, blev hatten mer och mer allmän och användes av städernas borgare både till vardag och fest.
Även bönderna hade en hög hatt men de använde de till högtider som kyrkobesök och bröllop.


Bild: upplandia.se 
Den folkliga dräkten har alltid förändrats och utvecklats och påverkats av influenser från modedräkten. Vissa delar av allmogens dräkt har ibland bytts ut mot det nya. Den höga hatten är ett exempel.

Bild: Stockholmskällan

I gamla svartvita långfilmer är det vanligt att den uppklädde kavaljeren bär en hög hatt när han ska träffa sitt hjärtas dam.
Genom åren har den höga hattens status tydligt förändrats och numera ligger den nog mest i sin hattask för att inte bli allt för dammig.


Bild: Scanpix

 
Den typiska symbolen för en sotare var förr den höga hatten. Numera är det mer ändamålsenliga huvudbonader som gäller.


Bild: Livrustkammaren

Den höga hatten förkommer fortfarande i sammanhang där den ses som självklar och har kvar sin status, ett exempel är vid en doktorspromovering. Då är hatten ofta försedd med en kant med veckat tyg som gör den speciell för ändamålet.

Bild: Rikare Liv

Förr var käpp och hög hatt inte bara symbol för status utan ocks för pondus. Någon som har några års livserfarenhet och kunskap.
En klok man var det förstås, det var ju aldrig kvinnor som hade dessa symboler.

onsdag 14 september 2011

Grödingebonaden med rötter i medeltiden!

Bild: Gabriel Hildebrand

Grödingebonaden med rötter i det tidiga 1400-talet hanger som ett minne över svunnen tid på Statens historiska museum i Stockholm.
Väven är gjord i ull och tekniken är finnväv. En teknik med två varpar, som man inte väver i första taget. Motiven är upprepande och vävd antingen md ljus eller mörk bakgrund. Detta ger det typiska uttrycket för just denna bonad.
Motiven som i vävens mitt består av lejon, örnar och gripar har sina rötter i den persisk-bysantinska kulturen som nådde de nordiska länderna under tidig medeltid.
I kanten är motivet drakar, något som funnits i åtskilliga år i sniderierna på de norska stavkyrkorna.
Tittar man närmare på väven så ser det ut som djuren står uppställda som en armé, alla går åt samma håll.
Detta kan ha sin förklaring i att tekniken finnväv är svårt att väva och om alla figurer "går" åt samma håll ger en klar förenkling för vävaren.


Bild: Lars Johnsson


Vem kan ha utfört arbetet? Det är det ingen som vet men det finns de som har haft Vadstena kloster som förslag.
De vävda djuren är kristna symboler. Örnen och lejonet brukar tillskrivas Johannes och Markus, men eftersom bara djuren och inte evangelisterna är framställda på väven, så är det mer troligt att alla tre djuren är Kristussymboler.
Lejonet, det kungliga djuret, står för makt och symboliserar troligen Kristus.
Örnen, fågeln som flyger högre än alla andra fåglar, symboliserar Kristi himmelsfärd.  Gripen, sagodjuret som är en korsning mellan en örn och ett lejon, kan leva såväl i luften som på marken kan vara symbolen för Kristus tillhörande himmel och jord.
inte mindre än 1 800 registrerade gravar, fördelade på 43 gravfält och 81 enstaka gravar. (Deckel 1996)

Bild: Alby frimärksklubb

Grödinge ligger i Botkyrka kommun och är rikt på arkeologiska fynd. Där finns bl. a.

torsdag 8 september 2011

Gocken Jobs skapade klassiker!

Rabarber, Gocken Jobs 1969,  Halvlinne  Bild



Trollslända, Gocken Jobs 1945,  Halvlinne  Bild im design



Sommar, Gocken Jobs 1954, Halvlinne Bild Sitt & tyg



Sommar, Gocken Jobs 1954, Halvlinne
Bild; Höstkvalité


Granatäpple  Gocken Jobs 1961, Halvlinne Bild Jobs handprinted textiles


Sommar, Gocken Jobs 1954, Halvlinne






Trollslända, Gocken Jobs 1945, Halvlinne Bild: Sitt & tyg 

Gocken Jobs har skapat ett flertal, numera klassiska, mönster. Keramiker som hon var med studier både i Sverige och Danmark är hon ändå mest känd för sina textila mönster. Ofta var det skira blommor, prunkande rabatter, blygsamma bär och romantiska sagomotiv.
Hennes vältecknade bilder från soliga hagar och medeltidsballader tillhör sedan länge den svenska mönsterskatten, en intim naturlyrik med rötter i det folkliga kurbitsmåleriet.
Tillsammans med systern Lisbeth hade hon haft sitt uttrycksmedel i keramiken men när andra världskriget utbröt och de fick problem med att importera glasyrer så ändrade de inriktning. Brodern per tryckte deras mönster på tyg.
 Den ”jobska keramiken” var på 1930-talet ett begrepp men det dröjde inte länge förrän de jobska handtryckta textilierna var lika kända.
Hennes mönster har i alla år haft sin trogna beundrarskara och i dag återupptäcks de av en ung generation.
Gocken Jobs är representerad vid Nationalmuseum i Stockholm och på Röhsska Muséet i Göteborg.


Bild: Pinch







GOCKEN JOBS 1914–1995

torsdag 1 september 2011

Dandyn, finns han fortfarande?


Dandyn har funnits ett tag. Han kom till på 1700-talet i London och Paris. I slutet av 1700-talet var det dandyn som gav tonen för det gällande modet. I hans klädedräkt ingick den svarta fracken och cylinderhatten.

Karikatyr av  Brummell, 1805, målad av Richard Dighton

Den förste dandyn var George Bryan Brummell som var god vän med prinsen av Wales, kung Georg IV. Beau Brummell ansågs ha en elegans och en ofelbar smak.
I London var dandyn oftast en man från medelklassen som försökte visa omgivning att han tillhörde aristokratin, detta genom att uppvisa sin klädstil och elegans. En viss överdrivenhet i klädstilen och i det personliga uppförandet var typiskt för en dandy.
En snobb med andra ord.

Oscar Wilde

En annan känd dandy var den irländske författaren Oscar Wilde.

En genuin dandy karakteriserades av många negativa adjektiv. Några av dem är kallblodig, hövlig och kall. Andra är sarkastisk och ironisk. En dandy har givetvis också god smak och elegans.


Dandyn är en person som med integritet vill uttrycka sig genom sina kläder.  Stilen kan vara lågmäld, färgstark, konservativ eller nytänkande. Alla detaljer är viktiga för att helheten ska ge bästa intryck.

Den döende dandyn, Nils von Dardel, Moderna museet.

Bild: Uppklädd by Eneroth

Finns dandyn fortfarande.
Ja, åtminstone om man ska se till det yttre d.v.s. kläderna. Det finns åtskilliga företag som säljer exklusiva herrkläder med det lilla extra.