torsdag 27 januari 2011

Huvudsaken!

Drottning Nefertitis byst. Nya riket 1370 f.v.t.
Statsmuseet Berlin

Det är lätt att tänka sig att en huvudbonad enbart bärs av praktiska orsaker, som väder och vind eller skydd mot solen men många är de huvudbonader som tillkommit för att visa status eller tillhörighet.


Bild: Country Data

Agrar- och herdefolk i varmare länder har ofta en enklare huvudbonad som skyddar mot sol och värme.

Ordet sombra betyder skugga och en sombrero är en typ av hatt från Mexiko som ge skugga.
 Den är lätt att känna igen med sin höga kulle och sitt vida brätte.

Tanagrafigur på Altes Museum Berlin
 cirka 325-300 f.Kr.

Den forna grekiska kvinnan bar en typisk huvudbonad uppe på hjässan. Den lilla runda hatten kallas petasos och är ett skydd mot solen.


Porträtt föreställande äldre dam iförd svart huvuddok
Giacomo Ceruti  1698-1767 Italien

 Nunnedräktens huvuddok är en rest från modedräkten. Huvuddoket var en gång i tiden ett plagg som var mera allmänt. På äldre målningar har jungfru Maria ofta ett dok på sitt huvud.



Krigiska stammar och jägarstammar lade stor vikt vid uppmärksamheten av huvudbonaden som ofta hade en både skyddande och prydande funktion. De amerikanska indianerna prydde sig med fågelfjädrar för att antyda snabbhet.


Thrakisk hjälm

Under antiken var huvudbonaderna oftast praktiska. Krigshjälmen var ett undantag, den skulle skydda både mot fiende och symbolisera manlighet.


 Jan van Eyck 1434 Detalj av målning

Under medeltiden blev hatten ett prydnads- och lyxföremål och förblev så under flera århundraden. Man prydde hatten efter ekonomiska möjligheter som päls, fjädrar och band. De allra rikaste hade pärlor och diamanter i hatten.


Ludwig XIV av Frankrike
Numera är det inte så vanligt med huvudbonad eller hatt, förutom mössa. Det sägs att hatten försvann ur modebilden med president Kennedy eftersom han ofta var barhuvad. Kanske spred han detta mode omedvetet, precis som den franske kungen Ludvig XIV under 1600-talet.
När  Ludwig XIV, blev tunnhårig trädde han en peruk på sitt huvud. Adeln ville vara som kungen och började också använda peruk, oavsett om de var tunnhåriga eller ej.
Så var ett nytt mode skapat!





tisdag 18 januari 2011

Binge-en halländsk sticktradition!

Ett skåp laddat med tröjor i Binge som inspiration för
den som vill komma igång med en stickning eller kanske "bara titta".


Det sägs att stickningen kom till Sverige från två håll det ena var Våxtorp i södra Halland. Närmare bestämt Magna Brita Cracau som gifte sig med godsherren till Vallens Säteri i Våxtorp. Detta sägs vara i mitten av 1600-talet och hon förde med sig traditionen från Holland. Hon spred tekninken till tjänstefolket som sedan lärde ut konsten vidare i omgivningarna.


Teckning av C A Ehrensvärd i brev till Sergel 1796.

När Ehrensvärd skriver brev till Sergel så berättar han
"Skånskan sir då något ut......men Halländskan sir ut som fan".


Föreningen Bindslöjden bildades i Laholm 1907. Det var doktorinnan Berta Borgström som samlade några intresserade och tog initiativet till föreningen så att konstbinget inte skulle försvinna. Med hjälp av ett lån från Svensk Hemslöjd i Stockholm så lyckade man desutom få igång en produktion för försäljning.


Mönster Bjärbo
Under bindslöjens första år använde man sig ofta av bårder som en stickerska satte samman för att mönstret skulle bli "folkligt". Den som fick lov att göra detta ansågs ha ett hedersuppdrag. De flesta följde givna arbetsritningar på rutpapper.
På vintern när arbetet ute och inte tog all tid var det extra lämpligt att sticka, då stickade även männen.

"Bjärbo" stickad på rundsticka.

För att sticka med två färger samtidigt är det bra att veta hur garnet löper över fingrarna så att resultatet  blir jämnt och bra.
När stickningen blir för tung är det praktiskt att vara två som stickar på samma tröja.


Mönster "Fasan"

Mönsterstickning med flera trådar kräver att man får så korta trådar som möjligt på baksidan. Ett sätt är att fylla mellanrummen med extra dekoration.


T.v. "Gubbamönster"  t.h. "Bjärbo"


När man började sälja garn och mönster på Hemslöjden så var det "Bjärbo" och "Gubbamönste" som var populärast. Färgsättningen var i rött, blått och vitt.

Binge = binda
Att binda är att sticka!

Bilder från böckerna Binge en halländsk sticktradition fr. 1980
och Binge en halländsk sticktradition  fr. 2007


tisdag 11 januari 2011

Elsa Schiaparelli, en fantastisk klädskapare!

'The Skeleton Dress', Elsa Schiaparelli
Frankrike 1938
Material: Silkecrepe
Elsa Schiaparelli är en av de mest uppmärksammade klädskapare på trettiotalet. Hon samarbetade med konstnärer som Salvador Dali och Jean Cocteau och hennes kläder hängde tätt samman med den konstutveckling som fanns vid denna tid. Hon provocerade och experimenterade i sin formgivning, dessutom var hon humoristisk i sitt skapande.


Ett av de första plagg som hon skapade när hon flyttat till Paris var en tröja med trompe l’oeilmotiv. detta gav henne en start inom modebranschen och hon fick omnämnande i tidningen Vogue. Hon öppnade sin första butik Pour le Sport. Den första kollektionen hon skapade bestod av stickade tröjor men redan1928 så innehöll kollektionen också badkläder och linnekläder. Lite senare tillkom aftonkläder (1931).


När hon komponerade en ny parfym “Shocking” lät hon flaskan formas som skådespelerskan Mae Wests figur.

En av de fyra mest kända plagg hon designat är klänningen Lobster Dress som hon skapade för Salvador Dali.
De öviga är Tears Dress, Skeleton Dress, och Shoe Hat.

  The Shoe Hat

Elsa Schiaparelli tyckte om att experimentera med nya material som rayon, vinyl och cellofan. Hon var en av de första som använde syntetiska material i modebranschen. hon skapade en ny färg, chockrosa, tillsammans med sin make.

Desk Suit Salvador Dali Duchamp
Elsa Schiaparelli ca 1937

När hon skapade "lådklänningen" var hon inspirerad av Salvador Dalis målning Antropomorf byrå med lådor.
 
Elsa Schiaparelli  Flerfärgad filtad rock, 1939
The Metropolitan Museum of Art, New York


Elsa Schiaparelli, 1949 collection
© Genevieve Naylor/CORBIS.


Elsa Schiaparelli, 1937, lamé
© Bettmann/CORBIS.


Elsa Schiaparelli, sommaren 1940
Klänning för kvällsbruk,  
Sidentyg med flaggtryck


Elsa Schiaparelli 1890-1973 

onsdag 5 januari 2011

Blått är flott!


Ordet blå är ett poetiskt ord som får oss att tänka på havet eller en sommarhimmel. Det är också lätt att associera till drömmar som att vara uppe i det blå.


 
 Halvädelstenen lapis lazuli

I flera religioner används den blå färgen  symboliskt för att visa det överjordiska eller gudomliga, kanske beroende på att havet och himlen är blå.


 

Sumererna använde lapis lazuli redan för 4000 år sedan i mosaiker och för att markera stora ögon i sina votivfigurer. 


Jungfru Maria, detalj av triptyk
Jan van Eyck 1432
Länk till hela triptyken , (öppen)

http://www.wga.hu/support/viewer/z.html

Vi säger "Blått är flott".
Adeln anses ha blått blod. Det är finare än det röda, som alla andra har. Man har gjort utgrävningar i Egypten och funnit att den blå färgen var avsedd för de kungliga.

Under riddartiden kunde en riddare klä sig och sin häst i de färger som hans hjärtas dam föredrog. 


Foto: Scanpix
Det finns ett uttryck som säger att adeln har blått blod.
Förr, när allmogen tillverkade och färgade sina egna kläder,  tog man till de växter som fanns i omgivningen. I Sverige är det svårt att färga textiler blå. Då behövs det ex. indigo vilket är kostsamt så de flesta fick hålla sig till den färgskala som naturen ebjöd. Indigo har varit vanlig i Kina men i Västeuropa var den okänd fram till medeltiden. När man under 1600- och 1700-talen utvecklade en mer rationell odling av indigoväxten, bl. a. i Indien, blev färgen oumbärlig och ansågs förnäm eftersom den var dyr. Detta gjorde indigo till en statusfärg för allmogen eftersom så få hade råd att köpa den.
Under 1800-talet fanns det t.o.m. en regel som sa att de allra fattigaste inte fick bära blått.


Europaflaggan är symbol för fred och enhet. EU består idag av många fler stater än när EU bildades men man har valt att ha kvar flaggan med de 12 stjärnorna.
Andra flaggor som har blått är FN-flaggan, UNESCOS och den svenska förstås. Sveriges och de andra nordiska ländernas flaggor bär alla korsets symbol.





Några av de svenska partierna har valt att ha den blå färgen i sin partisymbol.

Bild: Wikipedia

Under den kinesiska kulturrevolutionen skulle alla kineser bära den blå arbetsdräkten. I Sverige känner de flesta till blåkläder. Inte som ett klädmärke utan som ett samlingsnamn för arbetskläder. Numera kan den som vill ta på sig blå kläder göra det utan att någon protesterar.
Det allra vanligaste blå plagget är jeans men det gäller att inte vara blåögd när man köper dem.


 Photo Credit: imdb.com